Är det bara jag som lägger märke till hur sjukt svårt det är att kliva upp på morgonen? Denna vecka har jag kämpat för att kliva upp klockan 8 för jag tycker det är lämplig tid för en veckodag. Problemet är att det går bara inte!
Dels har jag världens mest irriterande väckarsignal som manbara måste stänga av så fort den sätter igång. Dels är det kolmörkt ute, allt det svarta signalerar till kroppen att "nej det är fortfarande natt, du får sova en stund till". Dessutom är det väldigt kallt på golvet och min säng är otroligt skön och inbjudande.
Det är bara att ge upp helt enkelt och acceptera att denna vecka består av stressiga mornar där man springer iväg med en knäckemacka i farten. Tur att jag i alla fall fått en halvtimmes extra sömn!
Dels har jag världens mest irriterande väckarsignal som manbara måste stänga av så fort den sätter igång. Dels är det kolmörkt ute, allt det svarta signalerar till kroppen att "nej det är fortfarande natt, du får sova en stund till". Dessutom är det väldigt kallt på golvet och min säng är otroligt skön och inbjudande.
Det är bara att ge upp helt enkelt och acceptera att denna vecka består av stressiga mornar där man springer iväg med en knäckemacka i farten. Tur att jag i alla fall fått en halvtimmes extra sömn!
Bästa sättet att vakna är med en kopp glöggte, rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar