Teknikens under

Det är ju helt fantastiskt att man kan sitta ute på gräsmattan och surfa. Det blir som det bästa av inomhus och utomhus samtidigt. Jag får som högre och högre krav på teknisk bekvämlighet märker jag. Jag minns fortfarande lyckan när jag fick mitt 56 k modem och hur jag kände en spänd förväntan varje gång uppringningssignalerna tutade igång. Nästaa fantastiska grej var bredbandet. Helt plötsligt behövde man inte vänta en minut på att varje sida skulle ladda igång. När jag sedan fick trådlöst nätverk i lägenhten var ju lyckan total. Nu sitter jag här några månader senare, på gräsmattan, och är uppkopplad även här. Teknik är ju underbart!

När man jobbar på ålderdomshem är det ju oundvikligt att tänka på hur det blir för en själv när man sitter där. Jag ser mig själv framför mig, 86 år gammal. Mina ögonbryn är nästan borta men jag kompenserar det med två skarpa kajalstreck och fulländar looken med ett illrött läppstift som är lite på läpparna och mycket utanför. Jag sitter på mitt rum och skypar med mina barn. Behöver jag något från apoteket så loggar jag bara in på hemsidan och beställer det. Jag spelar bingo på nätet fast personalen har varit tvungen att begränsa pengarna jag får tillgång till för annars spelar jag upp alltihop innan den 16:e. Jag skriver beundrarmail till programledaren på Allsång på Skansen och vill jag veta ad det blir för mat loggar jag in på kommunens hemsida och kollar upp det. På kvällarna får de säga åt mig när jag dunkar på Lady Gaga för högt med mitt sourond system men jag hytter bara med näven och säger att jag hör inte annars och att man ska ha respekt för dom som är äldre. Helt plötsligt känns inte tanken på att bli gammal lika skrämmande längre.