Om att resa...

Jag trodde som att resa runt och se världen var något man skulle göra och sedan ha gjort. Att man blev färdig liksom när man gjort det. Så fel jag hade. Bara varit hemma i två månader och nu börjar det suga ordentligt i restarmen igen. Längtar efter verklighetsflykt, inga krav, att inte ha nån koll på tid, dag eller rum, sand mellan tårna, till och med efter sand i bikinin, god mat, spontana utflykter, oplanerade dagar, morgonkaffe på stranden och att sitta under ett parasoll med en bok. Abstinensen är så svår att jag sitter på resedagboken och läser om random människors resor. Jag är till och med nära på att lämna bittra kommentarer för att jag är så sjukt avundsjuk. En sak som är säker är, blir det inget jobb i sommar så är det jag som åker på långresa!!