Ibland får jag acceptera att det är vissa saker jag inte kan. Jag kan inte installera ett nytt Officepaket på min dator. Jag kan inte heller koka bulgur samtidigt som jag försöker installera ett nytt Officepaket på min dator. Då bränns det fast. Hårt.
Men som en vis dam sa
"Kan man inte göra det man vill får man vilja det man kan"
Ikväll är det fysträning på IKSU. En timme och femton minuters rent helvete och outgrundlig smärta. Jag vill inte fara dit, men jag kan. Alltså är jag på väg, 58 minuter från och med nu. Är det straffet för att jag inte är haj på datorer?
måndag 26 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
ja visst är det ett straff och visst ångrar man att man någonsin föddes mot slutet, men i efterhand...då är det skönt ;) och det är en jävla tur, annars skulle man ju aldrig, och då menar jag aldrig, fara dit igen!
Skicka en kommentar