Socialt självmord?

I samband med ett seminarium i veckan läste jag en vetenskaplig artikel som behandlade ämnet lögner. Enligt den så ljuger någon för oss så ofta som var femte minut. Som den ickenaiva (eller?) människa jag är så blev jag förstås starkt kritisk till detta. Var femte minut, kan det vara så mycket?

Bestämde mig därför för att utföra ett socialt experiment för att se hur mycket jag bidrar till detta , som det verkar, konstanta ljugande.

Presenterar därför, exklusivt, alla mina lögner under en dag. Det är möjligt att jag härmed begår socialt självmord men om jag gör det så var det i alla fall för ett vetenskapligt syfte.

12:14 Jag säger att min lunchpaj är god men egentligen smakar den skit.

16:30 Säger till en jobbarkompis att jag bara sovit tre timmar föregående natt, egentligen var det tre och en halv men de låter som en större bedrift att vara vaken om det var tre.

20:46 En kund kommer och frågar om vi har några kycklingar kvar. Jag säger att dom är slut. Egentligen finns det två fast dom hade jag tänkt ta hem själv, charken har ju faktiskt stängt.

21:23 Pratar med en kompis som frågar om jag ska följa med på afterwork. Säger att F som jag inte har sett på tre veckor kommer hem då och att jag vill vara med honom. Egentligen såg jag honom förra helgen men det känns som tre veckor sedan.

22:17 Säger till F att jag inte kan prata i telefon lägre för att jag ska fika. Det ska jag visserligen men har också i bakhuvudet att Tila Tequila rullar för fullt på TV.

Hoppas att jag inte är värre än genomsnittet vad det gäller lögner. De flesta skäms jag faktiskt inte över... förutom den med kycklingen då, det var lite fult.

Nu ska det bli spännande att se om någon vågar anta utmaningen och hälla sanningsserum över sig själva. Hur mycket ljuger ni egentligen?