...som aldrig uppdaterar. Hur som helst tänkte jag försöka kompensera lite för det nu. I fredags begravde vi min underbara farmor. Jag förstår fortfarande inte att hon är borta men att önska henne tillbaka vore egoistiskt. Jag hoppas och tror att hon har det bäst där hon är nu. Jag och Caroline sjöng Sonja Aldens "Till en ängel" som i alla fall jag kände väldigt starkt för. Hoppas det märktes genom snyftningarna också.
På något konstigt sätt så kände jag, när jag satt där i kyrkan, en ro i kroppen som jag inte känt under de senaste veckorna. Längesen jag var så närvarande i nuet, men det kändes bra. Så därför börjar nu mittt nya liv där jag ska sluta tänka på saker jag ska göra och planera sånt som ska hända och istället bara vara. Så ser ni att jag börjar sväva iväg och stressa upp mig så är det fritt fram att slå mig på fingrarna eller göra vad som behövs för att ta ner mig på jorden igen.
tisdag 7 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Inte är du dålig inte:) men se till å skriv oftare:D
oh du... horse power is the shit!
Skicka en kommentar